Historia

Denna sida är tagen ur Boken om futsal

För att förstå futsal så är det viktigt att vi kan dess historia och ursprung. Med kunskap om historien så förstår du lättare futsals möjligheter och utmaningar. Futsal är en av världens snabbast växande sporter. I Italien finns det fler futsalutövare än det finns fotbollsspelare. I Finland har futsal spelats under Finska fotbollsförbundet sedan 1980-talet. I Brasilien spelar alla futsal tills de blir juniorer och övergår då eventuellt till fotboll. I Spanien drar deras serie överfulla hus. Listan kan göras lång på länder som organiserat utövar futsal.

FIFA anordnar VM och UEFA ansvarar för EM för landslag. Till UEFA-cupen för klubblag kvalificeras varje lands mästare, precis som i fotboll. Samtidigt så finns det en konkurrerande organisation som hävdar att de har rätten till futsal. AMF heter organisationen som anordnar VM och UEFS anordnar EM.

Internationellt

Efter fotbolls-VM i Uruguay 1930 så uppstod ett sug att spela fotboll bland ungdomarna i Montevideo. Pastorn tillika professorn på universitetet Uruguyan YMC, Mr. Juan Carlos Cerani Gravier, uppfann då fotbollsvariant som skulle passa de många små ytorna som fanns i staden på bakgårdar och lekplatser. Han blandade reglerna från fotboll, basket, handboll och vattenpolo och kallade sporten Futebol de Salão (fotboll inne). Historien berättar dock inte varför detta namn valdes då det förmodligen handlade om spel utomhus till stora delar.

I Sydamerika växte sig sporten stor under årtionden och 1956 skrevs den första regelboken av brasilianarna Habib Maphuz och Luiz Gonzaga of Oliviera Fernandes på universitetet A.C.M i São Paulo. Sporten spelades enbart i Sydamerika men med sjöfarare spreds sporten snart till Spanien och Portugal.

1971 bildades organisationen FIFUSA (Federación Internacional de Fútbol de Salón) som skulle organisera futsal internationellt. Dock spelades inte det första VM, som hölls i Sao Paolo, Brasilien, förrän 1982. Detta VM upprörde FIFA eftersom de anser sig har rätt till varumärket fotboll. FIFUSA valde då 1983 att kalla sporten för FUTSAL istället för fotboll och 1985 skrevs detta även in i FIFUSAs stadgar. Man kan alltså säga att sporten futsal föddes 1985.

FIFA insåg att här måste något göras så 1989 genomförde FIFA sitt första VM i Holland. Ett smart drag att lägga detta i Europa för att frälsa de länder som ännu bara spelat fotboll. Så långt är alla överens om historien men det som följde sedan är omtvistat av de båda lägren FIFUSA och FIFA. FIFUSA hävdar att FIFA stal sporten från FIFUSA genom att hävda sin ensamrätt till sporten och att 12 av de 19 FIFUSA delegaterna vägrade att gå samman med FIFA vid den sammanslagningskonferens som ägde rum i Zürich 1990.

FIFA hävdar tvärtom – att de flesta delegaterna från FIFUSA valde att gå över till FIFA. Den mest namnkunnige av dessa var Joao Havelange – mannen som senare skulle bli FIFAs starke man och generalsekreterare. Åren har gått sedan dess och FIFA och FIFUSA genomför nu parallella VM i futsal – något som stannat upp utvecklingen av futsal märkvärt. Än idag kämpar de båda organisationerna om världsherraväldet om futsal.

FIFUSA blev 2001 AMF (Association Mundial futsal) och satte ytterligare press på FIFA genom att starta upp underliggande förbund i varje världsdel. I Europa heter den UEFS och genomför EM som kvalifikation till VM. Kampen AMF vs FIFA går vidare och det är i skrivandes stund oklart huruvida någon kommer vinna. Fördelarna med FIFA är uppenbara men man skall vara medveten om att endast 1/160-del av FIFAs totala budget går till futsal och endast en person är anställd på FIFA för att utveckla sporten. Detta är oseriöst om vi skall utvecklas till den största inomhussporten som Sepp Blatter en gång uttalade. Futsal i världen idag är därför en splittrad sport och att så länge som vi strider om vilken organisation som skall vara den regerande är en t.ex. en introduktion i OS omöjlig.

Idag är fortfarande futsal den sport ungdomar spelar i Brasilien innan man börjar med fotboll – detta främst på grund av bristen på fullstora fotbollsplaner. De flesta brasilianska stjärnorna såsom Ronaldino, Robinho, Martha med flera är uppvuxna med futsal. Före detta fotbollsspelare skulle kunna fortsätta med futsal men det är ovanligt. Undantag är Jarni, Laudrup, Cantona, Davala som fick fina karriärer i futsal efter fotbollen.

Vill du ha den internationella historien i detalj rekommenderar jag Doug Reeds blogpost från 2015

Futsal i Sverige

2002 kom futsal till Sverige i form av att jag fick upp ögonen för sporten efter en match på Eurosport samtidigt som ett norskt företag satte upp affischer om en inomhusturnering i fotboll. Jag kontaktade dom och erbjöd mina tjänster som domare eftersom jag då hade domarlicens i fotboll. Turneringen var en enda parodi och mycket dåligt organiserad. Domarna fick 20 kronor per match och inför prisutdelningen gjorde ett utslaget anonymt lag en ”prischock” och stal hela prisbordet anonymt springandes ifrån hallen. Men turneringen samlade drygt 40 lag som var nöjda att få spela en stor cup och företaget gjorde säkerligen en bra inkomst, så det fanns potential. När företaget sedan kontaktade mig, för att i deras regi sätta upp det svenska landslaget i futsal, fick jag nog. Inget företag, speciellt inte från utlandet skall devalvera ordet landslag åt oss. Ungefär samtidigt startade jag supporterklubben Camp Sweden och det kanske var därför jag var lite känslig kring ordet landslag, men det är en annan historia. Jag var ofta uppe hos Svenska Fotbollförbundet (Svenska fotbollförbundet) i ärenden om Camp Sweden och passade då på att fråga varför vi inte spelade futsal i Sverige. Svenska fotbollförbundet hade då förberett ett förslag som skulle presenteras för föreningarna. Detta förslag bestod i att inte anamma den nya sporten futsal utan fortsätta med den vildvuxna varianten av inomhusfotboll kallad five-a-side. Mina besök på Svenska fotbollförbundet gav dock positiv respons och jag fick löften om att återkomma, något jag gjort många gånger sedan dess för att förklara futsals värde i sig samt för fotbollsfamiljen.

2003 grundade jag websiten och nätverket futsal.se som en opinionsbildare. Våra mål då var landslag och seriespel. Jag kontaktade FIFA och UEFA om råd för hur man kunde utveckla sporten i Sverige och fick ett s.k. ”letter of recognition” från FIFAs starke man Urs Linsi. Detta brev talade om vikten att det fanns någon som drev frågan aktivt i Sverige och hur detta måste ske i samverkan med fotbollsförbundet men utan att vänta. Med detta godkännande öppnades dörrar och jag fick mentorer att rådfråga både i FIFA och UEFA. UEFA:s delegat Petr Fousek menade att det var viktigt att inte stanna upp utan bearbeta media, sponsorer, föreningar och andra intressenter parallellt med att man höll en dialog med fotbollsförbundet.  Petr och jag har sedan dess en fortlöpande dialog om hur futsal i Sverige bör utvecklas. Jag lyssnar mycket på honom då han har hela bilden, något som ingen annan har.

swefutsal
Svensk Futsal grundat 2003

2004 arrangerade jag det första officiella SM i futsal där Tyresö FF slutligen stod som segrare. Visserligen ett SM med lag endast från Stockholm, men anmälan var öppen för alla och den var sanktionerad av Stockholms fotbollförbund. Här kan du se vad Tomas Turesson, då tränare av Tyresö FFs vinnande och numera ansvarig för ungdomaslandslag på SvFF, då lag tyckte

2005 coachade jag Stockholm All Stars, ett lag sammansatt av de bästa spelarna från det första SM, till att bli svenska mästare. Samma år omvandlades futsal.se till en organisation för att ta vara på de lokala krafter som nu fanns runt om i Sverige och som ville utveckla sporten. Dessa lokala eldsjälar i Norr, Skåne, Göteborg samt Stockholm tog över verksamheten och vi diskuterade via maillistor hur vi skulle växa sporten. Många av dessa han nu slocknat förmodligen på grund av byråkratier och utvecklingstakt. Jag undrar vad ni gör idag och varför ni gav upp? Era namn kommer dock finnas i kommande versioner av min bok som tack för den energi ni gav mig att driva futsal.se vidare: Christian Guvenius, Tobias Ermebring, David Roufpanah, Roberto Battistich, Thomas Hjelte, Jan Ahlberg, Jocke Eriksson, Kent Johansson, Henrik Herrloff, Kianosh Khodakaram, Per Broberg, Peter Lungström, Mufad Bajraktarevic, Niklas Lindfors, Magnus Wass, Mekbib Dawit, Markus Hansson, Martin Noren, Dennis Lindberg, Simon Andersson, Rickard Aspegren, Patrik Syk och Sonny Nordengrim.
Samma år 2005 bildades också Sveriges första futsalförening – Ulricehamn Futsal Club av mig.

teamufc_2944
Ulricehamns Futsal Club som senare blev Stockholm Futsal Club, Sveriges #1 futsalförening: Övre raden: Petter Antonsson, Poyan Gerami, Reza Kholadouz, Daniel Melki, John Doe. Undre raden: Nabil Tahir, Suleyman Budak, Ramtin Parvini, Farhrad Asja.

 

Samma år 2005 översatte jag de engelskspråkiga reglerna till svenska och skänkte dessa till Svenska fotbollförbundet. Svenska fotbollförbundet valde dock att översätta reglerna själva med hjälp av en engelskspråkig fotbollsdomare som aldrig hade sett futsal. Det skulle bli spännande tolkningar av regelboken de kommande åren. Samma år spelades Sveriges första officiella landskamp då landslaget bjöds in av AFC, som är Asiens motsvarighet till UEFA, till Iran för matcher mot Irans och Japans landslag. Tidningen Offside uppmärksammade resan med text och foto på 20 fullmatade sidor som finns bevarade härHär kan du se hur det gick till när vi spelade denna första officiella landskamp, något som Svenska fotbollförbundet har svårt att erkänna.

sweden_team_in_iran_500
Sveriges första officiella landslag: Övre raden: Ove Holmberg, Abbas Razawi, Patrik Jokitalo, Murat Kücükgöl, Jonas Packalén, Tony Bergqvist och Jonas Olsson. Undre raden: Joacim Älgevik Carlsson, Stefan Cordelius, Johan Linell, Tompi Kuisma och Birhan Akdag. Foto: Ola Kjelbye.

 

2006 började det röra på sig äntligen. Vid mötet med Svenska fotbollförbundet i november enades Svenska fotbollförbundet och futsal.se om att samarbeta om futsal.se upphörde som organisation. Svenska fotbollförbundet menade att de inte kunde samverka med en organisation utan ville ha föreningsmänniskor som partners. Futsal.se blev då enbart en webbplats som objektivt skulle informera om futsal, opinionsbilda och skapa intresse för sporten och har sedan dess försökt detta. Samma år startade jag Svenska Futsal Ligan vilket inte blev någon större succé då vi inte var mogna för detta ännu. Det fanns ju bara fortfarande en futsalförening i Sverige och fotbollsföreningarna började få bra förhållanden för vinterträning utomhus så vi lade detta på vila.

SFL
Svenska Futsal Ligan grundat 2006

Skövde AIK blev svenska mästare 2006 och jag arrangerade de första Nordic Futsal Championships i Stockholm med alla fyra nordiska mästarna deltagande. Vinnare blev norska Solör futsal. Samma år startade jag upp futsal i Göteborg via öppna träningar som lockade många intresserade. Ett tiotal lag skapades av dessa spelare och vi startade en serie. Martin Norén och Henrik Herrloff hette pionjärerna i Göteborg då. På mötet med Svenska fotbollförbundet november 2006 bestämdes en arbetsgrupp som senare skulle lägga grunden för futsals utveckling i Sverige där jag var delaktig. Arbetsgruppen kom fram till att införa futsallicensen samt ställde sig positiv till landslag – men det skulle ju komma att dröja.

2007 så började FIFA trycka nu på och krävde införande av futsal i Sverige och plötsligen hände det – Futsal klassificerades nu som den enda varianten av inomhusfotboll av Svenska fotbollförbundet och strax infördes futsallicensen så att man kunde spela fotboll i en förening och futsal i en annan. Kianosh Khodakharam med rötter från Iran och jag höll den första tränarutbildningen i Stockholm. Skövde AIK försvarade SM-titeln och fick spela UEFA-cupen. 2007 vann Stockholm All Stars den andra Nordic Futsal Championships i Åbo.

2008 höll jag och Jordi Gonzalez – spansk futsalcoach – den andra tränarutbildningen i Stockholm. Här kan du se ett klipp från denna kurs. I övrigt så stod utvecklingen märkbart stilla. Skövde AIK vann SM för tredje året och gick sedan vidare från första omgången i UEFA-cupen.

2009 klassificerades äntligen futsal som inomhusidrott av Stockholms idrottsförvaltning vilket innebar att man kunde söka träningstider inomhus på samma premisser som andra inomhusidrotter. Skövde AIK vinner återigen SM men nu lyckas de inte lika bra i UEFA-cupen utan blir utslagna i första rundan.

2010 bildades det första svenska damlaget, Stockholm Futsal Club, och samma år spelades även Sveriges andra landskamp då vi bjöds in till Barcelona för match mot Kataloniens landslag. Detta år startade även en riksomfattande serie likt allsvenskan med 26 herrlag och fem damlag kallad futsallsvenskan och sponsrad av Umbro, även kallat Umbro Futsal League. Jag arrangerade även den tredje tränarutbildningen i Sverige, nu med FIFA instruktören Mico Martic på besök. På kursen deltog 20 coacher från hela landet. 2010 arrangerade jag tillsammans med Stockholm Futsal Club och fotbollslaget Andrea Doria SM i Stockholm. Vimmerby IF vinner detta SM men blir senare utskåpade i UEFA-cupen.

2011 så når äntligen renodlade futsallag SM-semifinalerna. Falcao Futsal Club blir svenska mästare men i UEFA cupen blir de utspelade eftersom de kommer oförberedda och att deras bästa spelare är upptagna av fotbollen. Samtidigt blir det inofficiella landslaget Team Sweden inbjudna till en AMF turnering för åtta nationer och kommer femma. 2011 startade vi upp Svenska Futsalförbundet för att driva på utvecklingen av futsal, en organisation som nu ligger i träda på grund av föreningarnas ointresse men som finns för kommande bruk om intresse. I Örebro anordnades 2011 VM för döva där Iran vann med bländande spel. Sverige, som jag coachade, kommer på trettonde plats med tre vinster och tre förluster. Den ena förlusten mot bronsmedaljörerna Ryssland efter stora stunder av utspelning av ryssarna och något jag tar med mig – det går att slå bättre lag. Denna bok gavs ut 2011 för första gången i inbunden form på Fotbollsförlaget – ett företag inom Svenska Fotbollförbundet.

2012 så vinner FC Ibra SM för herrar som andra futsalförening men blir utslagna i första omgången i UEFA cupen. Mediabevakningen var ytterst minimal och säsongen avslutades med en känsla av att futsal är på tillbakagång i Sverige. Ja, kanske inte i Göteborg som tog storslam i SM. På våren 2012 beslutar Svenska fotbollförbundet att anställa en person för att jobba med utveckling av futsal. Per Broberg, sportchef i Göteborg Futsal Club, får jobbet på halvtid. Ett litet men viktigt steg framåt för oss som älskar futsal. Samma år spelades de första landskamperna i Svenska Fotbollförbundets regi mot Frankrike. Det blir två knappa förluster som ger mersmak. Men att det skulle ta åtta år att få Svenska fotbollförbundet med på futsaltåget kunde jag aldrig tro.

2013 började bra med landskamp mot Danmark i Skövde och fullt hus trots uddamålsförlust. I januari vann Sverige EM-kvalgruppen med tre vinster mot nybörjarnationerna Andorra, Israel och Lettland och gick vidare till nästa omgång där man fick veta hur långt vi låg efter med matcher mot Spanien (0-11), Kroatien (0-7) samt Makedonien (2-4). Det var helt tydligt att det brast i taktiken och det var helt naturligt eftersom vi inte hade någon kultur kring futsal samt futsalcoacher i Sverige, mig inkluderat.

SM vanns äntligen av Göteborgs Futsal Club som sedan blev utslagna i första rundan av UEFA cupen på hemmaplan i Göteborg mot lag som Vitebsk, Perth Saltires, och Eden College. Rundan spelades i augusti och det är uppenbart att det medför problem för oss då de bästa spelarna är upptagna med fotboll.  I november arrangerade jag den tredje Nordic Futsal Championships i futsal. En massiv sportslig succé med de Nordiska mästarna: Ilves (FIN), Vegakamratene (NOR) samt Gentofte (DAN). Ilves vann före Vegakamratene följt av Gentofte. Sist kom Stockholm All Stars som innehöll de bästa fotbollsspelarna från Stockholm, ett kvitto på att taktik i futsal går före talang. Samtidigt hölls en minikonferens om framtida samarbete mellan de närvarande föreningarna som lovade gott och som kom att innebära att NFC nu var fött.

I december spelades den första fyrnationersturneringen för landslag i Norden och här gjorde vårt landslag nu succé. Tre vinster och att kunna titulera sig Nordiska Mästare på första försöket måste ha svidit för våra storebröder i futsal, Norge och Finland som haft sporten i snart 20 år.

2013 summerades med en känsla av att vi äntligen var på gång med futsal i Sverige, exkluderat Stockholm där antalet lag i DM minskat från 90 till åtta på fem år. Trots att sportnyheterna i TV inte hade ett enda ord om oss. Jag drar ofta parallellen med skidskytte som är en otroligt kul Tv-sport att titta på men som ingen bryr sig om eller utövar. Motsatsen är futsal som faktiskt kan vara rätt trist att titta på ibland på grund av taktiska dödlägen men som har fler utövare än handboll och basket i Sverige.

2014 inleddes med två förluster mot Frankrike. Det var helt tydligt att vi i Norden ligger långt efter. Lärdomen var att vi måste få in internationell expertis i form av tränare som kan stötta. Det duger inte med den inavel vi har. Dock fick vi lite uppmuntran i att vi blev rankade som ”Team Of the Year” av en website som bygger på landskampsstatistik. Kristian Legiec, spelare i Malmö Futsal Club, fick proffsanbud från en italiensk klubb och det gav oss fyra minuter i Sportspegeln mitt under brinnande OS. Det började röra på sig även i media.

SM vanns av Malmö City genom ett starkt försvarsspel och en bra målvakt och trots deras bästa och Sveriges bästa spelare, Kristian Legiec var felaktigt avstängd i finalen. SM var dessutom kval till 2014/2015 första historiska ”futsallsvenska”. Lagen som kvalade in till denna första futsallsvenska var:

Andrea Doria FC, Borås AIK, Falcao Futsal Club, Frösö IF, Futsal Club Mellerud, Gothia FF, Göteborg Futsal Club, IFK Skövde, IFK Uddevalla, Malmö City FC, Mariehem SK, Motala AIF, Nacka Juniors FF, Norrköping Futsal klubb, Spartak Örebro Futsal Club och Örebro Futsal Club.

Fem av dessa skulle dock av olika anledningar inte ställa upp i det kommande SM varav ett (som jag coachade) blev uteslutna genom administrativt slarv av mig själv men också av Svenska fotbollförbundet som hellre fällde än friade. Där fick jag igen för gammal ost men inte är jag bitter inte…

Dövlandslaget missade kvalet till EM när vi i Israel förlorade knappt mot värdnationen och mot Kroatien men vann mot Wales. Undertecknad tog då konsekvensen och avgick som förbundskapten. Främst beroende på bristande motivation, då ett missat EM innebär tre år till nästa stora mästerskap och att det dessemellan inte fanns mycket att motivera sig med. Jag tyckte nu det var dags för en ny kraft och ta över och det var inte en slump att jag tog in Luciano Lorca som assisterande förbundskapten i ett tidigare läge. Lusse tog nu över som coach men även som spelare i det hörande landslaget. En kille som satsar 100% på futsal – jag önskar honom lycka till och ser honom som en självklar förbundskapten i det hörande landslaget om några år.

Det här året spelades den fjärde Nordic Futsal Championships i Tammerfors, även denna gång utan svenskt deltagande.

Våra Svenska Mästare Malmö City blev, som alla tidigare mästare utslagna i första rundan i UEFA cupen. Återigen ett bevis på vår taktiska underlägsenhet här i Sverige där vi fortfarande tror att det räcker med fotbollscoacher för att vinna internationellt.

Landslaget inledde de Nordiska mästerskapen i december med en oavgjord mot Norge varpå en förlust mot Finland och avslutningsvis en oavgjord till mot Danmark. Vi kommer trea och spelar stundtals bra men avståndet mot Finland som satsar på internationella coacher börjar nu synas tydligt. Landslaget blandade och gav denna säsong. En vinst och en förlust i de bägge dubbellandskamperna mot England och Turkiet, även de C-nationer. Bra spel stundtals dock. Värre var det att vi åkte ur EM-kvalet efter två sköna vinster mot Israel och Skottland men med en smärtsam förlust mot Armenien. Det kommer dröja innan vi är en B-nation och får nosa på EM och VM. En A-nation jämfört med Spanien och Brasilien är i dagsläget en utopi. Denna säsong startade Svenska Futsal Ligan (SFL) på riktigt. Sexton lag i två grupper gjorde upp om fyra slutspelsplatser i februari 2015.

2015 skulle bli ett bra år för futsal i Sverige. I SM så  förlorade Spartak Örebro sin semifinal mot IFK Uddevalla och Falcao Futsal Club förlorade sin mot Göteborg Futsal Club. Roligt att se tre renodlade futsalklubbar i slutspel. Finalen vanns dock lätt av Göteborg Futsal Club som nu får chansen i UEFA-cupen. Säsongen avslutades med två vänskapslandskamper mot England där en vanns och en förlorades. Säsongen 2014/2015 summeras med en futsalboom på alla håll utom i media samt att landslaget verkar stå och stampa på sin 35e plats i rankingen efter blandade resultat.

När denna bok ges ut har säsongen 2015/2016 startat och den femte Nordic Futsal Championships har spelats som uppvärmning inför UEFA-cupen i Köpenhamn. Göteborg Futsal Club slutade trea av sex lag men imponerade med sitt lagspel. Jag tror vi äntligen har något stort på gång i Sverige och skulle vi vilja ha snabba framgångar med landslaget skulle jag matcha hela Göteborg Futsal Club där med ett par kryddor typ Legiec och Rashidi.

I augusti spelade Göteborg preliminary round i UEFA-cupen som vi alltid åker ur och på så sätt aldrig får rankingpoäng så vi kan slippa detta kval i augusti. GFC fortsatte med sin invanda taktik med att vara täta hem och kontra. Det fungerade i första matchen mot det Schweiziska laget men mot Sarajevo blev det storstryk. Het klart är att vi ligger ljusår efter när det gäller taktik. Det som fungerar här hemma fungerar inte internationellt helt enkelt. Men med spelare som prioriterar fotbollen så kommer det fortsätta att vara så här.

/Ur Boken av futsal av Ove Holmberg