Det är inte en slump att Spanien, Brasilien och Italien dominerar i världsfotbollen idag. Det som särskiljer dessa länder från övriga är kortpassningsspelet samt tekniken. Just dessa två egenskaper är sprungna från stressade situationer i futsal som fler och fler fotbollsproffs idag tackar för sina framgångar. SvT visade ett reportage om futsals betydelse för talangfabriken Brasilien på TV. Det som slog mig i reportaget var skillnaden i tempo och bollbehandling jämfört med våra svenska ungdomar. Jag tror att det snabba golvet, de små ytorna i futsal kontra det tröga plastgräset och den ostressade tillvaro en yttermittfältare har i fotboll, är nyckeln till skillnaden. Om vi i Sverige skulle inse detta och bygga fler små futsalplaner med hårt underlag och färre fullstora planer med ”högt” plastgräs kanske vi kan börja mäta oss med de stora inom 20 år. Själv hade jag ofta nedslitna träskor i mellanstadiet och spelade med en tennisboll och små mål i form av det låga staket som omgärdade skolgården. Den tekniken jag hade i mellanstadiet tappade jag när jag blev äldre. Jag önskar futsal hade funnits då.

ST-cupen

Jag var och såg finalerna P14 och P16 i ST-cupen. Cupen i Tyresö som själva hävdar att de är världens största inomhusturnering. Bra hallar, mycket folk på läktaren, roligt spel men någon futsal var det inte. ST Cupen är en turnering i inomhusfotboll för ungdomar mellan 7-19 år. Turneringen arrangerades första gången 1981, då i samarbete med Stockholms Tidningen, och har arrangerats varje år sedan dess. Varje år är mellan 600 och 700 lag med och deltar. De flesta lagen kommer från Stockholmsområdet men gästas varje år av några lag från de kringliggande länen. I klasserna 14 och 16 år spelar man med futsalregler eftersom de klasserna är kval till SM. Domarna jag såg döma var undermåliga och hemspelet till målvakterna duggade tätt men ingen i den fullsatta hallen reagerade heller så det fick fortsätta. När man sedan plötsligt dömde för detta så blev det indirekt frispark 1 meter från mål. Men ingen protesterade då heller.

 

Spelet då? Jovars, kul och jämnt var det när AFC Solna vann båda klasserna. Båda AFC lagen körde med flygande målvakt direkt från start men det var inte därför de vann. AFC var flera nivåer bättre än Haninge (P14) och Aspudden (P16) på fötterna men bjöd in i matcherna genom att ha flygande målvakt, som oftast befann sig inom motståndarnas straffområde.  Men detta är inte utvecklande för sporten. Min åsikt är att flygande målvakt förstör sporten mer än den tillför, även på seniornivå. Det kan vara en taktisk krydda när spelet låst sig men när man gör det hela matchen så blir spelet statiskt och riktigt trist. Man ställer upp i en stor box och sätter en spelare i mitten och så bollar man runt. Man står still i sina positioner och förstör det som futsal tillför och som fotboll inte har, rörelsen.

Egna regler för ungdomar och barn

Det är dags att skapa svenska futsalregler för ungdom. Regler som är anpassade efter våra förhållanden. Exempelvis skall flygande målvakt endast få tillämpas på seniornivå.  Bakåtspelet som är så svårt att fatta bör dock finnas kvar men istället bör hög press förbjudas så man vid offensiv död boll måste backa hem till mittlinjen. Givetvis skall det också stå att man endast spelar på sportgolv eller parkett och att målen och planen är av handbollsmått. Vi måste i övrigt vara flexibla med reglerna för barn och ungdom.

Den svenska utvecklingsmodellen.

I dokumentet med samma titel som presenterades för SvFF ordförandekonferens 2014, med syfte att kartlägga och föreslå nya vägar för fotbollsutveckling så finns ytterst lite att läsa om futsal. Man delar upp utvecklingen på tre faser: Den testande fasen (6-14 år), specialiserings-fasen (14-19 år) och etableringsfasen (19-21 år). Endast i delen om den testande fasen finns futsal med och det lyder:

 

”Futsal i den testande fasen Futsal är idag en av Sveriges och världens snabbast växande sporter. I Sverige finns i nuläget ca 140 000 registrerade Futsalspelare, 15 år och äldre. Totalt i landet har redan Futsal fler spelare än både ishockey och innebandy. I omvärlden är Futsal en stor och accepterad sport.

Det finns 47 länder som spelar och har landslag i Europa, 120 landslag i världen samt stora proffsligor i Spanien, Italien, Ryssland och Brasilien. Enbart i Ryssland finns 3,5 miljoner licensierade Futsalspelare. Futsal anses som ett viktigt redskap för att nå ungdomar med annan etnisk bakgrund, många ensamkommande flyktingbarn känner sig inte igen svenska traditionella vinteridrotter. Här är Futsal en viktig del av i integrationsarbetet, inte minst därför att i Futsal känner spelarna igen en ”världsidrott”.

Futsal kan komma att bli betydelsefull väg till elitfotbollen. I speciellt många latinska länder är just detta en alternativ väg upp till seniornivå inom fotbollen. I exempelvis Brasilien är flera av de stora spelarna uppvuxna med Futsal långt upp i åldrarna och de övergår sedan till den fullstora utomhusfotbollen med stor framgång. Futsal är för många regioner och för många unga spelare ett viktigt komplement både träningsmässigt och dels för att utveckla sin teknik och speluppfattning.

Futsal kommer på sikt att ha sin egen spelarutbildningsplan redo att implementeras i utbildningsverksamheten. Vi ser framför oss en utbyggd landslagsverksamhet och fristående starka Futsalföreningar inom en snar framtid.”

 

En bra början men slutsatsen man kan dra av detta är att man inom fotbollen inte har förstått futsals potential fullt ut. Jag anser att futsal har följande roll att spela i respektive fas:

 

  • I fasen 6-14 år spelar vi futsal för att lära oss bolltekniken och fatta snabbare beslut som vi kan applicera både på fotboll och på futsal. I denna ålder borde vi faktiskt enbart spela futsal.
  • I fasen 14-19 år spelar vi futsal för att vi satsar på futsal före fotboll. Vi kanske inte vill spela i Korpen eller div 7? Vi kanske vill tävla på högsta nivå när vi inte platsar i A-truppen.
  • I fasen 19-21 år så spelar vi futsal för att bli internationella futsalspelare gärna tillsammans med de fotbollsspelare som vill ”trappa ner” och lära ut hur professionalism fungerar.

 

Jag noterar också att Svensk Elitfotboll som skall vara en katalysator för nya talanger inom fotbollen, uppmärksammar futsal endast marginellt. Stefan Lundin på SEF har ett gott öga till futsal men ingen strategi hur de skall använda det nya verktyget. Till dess får vi nöja oss med den bild som SEF har publicerat på sin hemsida utan egentlig förklaring kring hur futsal kopplar till denna annat än att färgen på boxen indikerar att SEF inte anser att futsal tillhör elitfotbollen och där håller jag med.

 

SEFs utvecklingsmodell

Men jag håller inte med om att det är distrikten som skall ta upp den tappade stafettpinnen. Det är vi föreningar själva som måste agera och skapa en egen intresseförening typ SEF. Vi har haft två försök tidigare men båda har fallerat. Svenska Futsalförbundet bildades 2011 men är avsomnat och 2013 startade SEFu som skulle vara en kopia på SEF men för futsal. Föreningarna då var för omogna och förstod inte syftet. Nu finns det föreningar med lite stake i. Jag tänker i första hand på Torslanda Futsal och Örebro SK Futsal som inte är rädda att ta fajten. Falcao, Nacka Juniors, IFK Göteborg och de andra s.k. toppklubbarna som har en röst, låter sig inte höras så länge det finns en karriär inom SvFF för ledarna där. Eller är det ren och skär inkompens och ledarbrist?

Taktik för ungdomslag?

2014 kom det ute en bok som heter Futsaltaktik för ungdomslag 11-15 år av Mikael Ronström. Jag hajade till när jag läste titeln eftersom jag anser att man skall undvika taktik, i alla fall upp till 14 år. Boken hade dock en hel del bra tankar och jag ser fram emot att läsa version 2 som jag hoppas uppdateras med mina synpunkter. Jag har tänkt om lite efter att ha läst Mickes bok. En recension av boken finns under kapitlet om inspiration senare i denna bok.

Mini-futsal

Mini-futsal är kanske framtiden för ungdomar i Sverige i brist på hallar? Mini-futsal spelas med tre utespelare och ingen målvakt. Planen är ca 15*10 meter och man använder små mål typ innebandy och en mindre futsalboll. I Stockholm finns många små 15*30 gympasalar man kan använda till detta. Under säsongen 2015/2016 kommer vår förening ha en träningstid i vecka då vi introducerar mini-futsal. Jag kommer till nästa utgåva av denna bok sammanfatta detta experiment.

 

Rekommendationer från Göteborg fotbollsförbund på hur futsal skall spelas i yngre åldrar.