16 april, 2019

Coaching

Har du läst så här långt så är du klar med det du behöver veta om futsal. Skall man ha mig som coach så vill jag att mina spelare och uppdragsgivare förstår hur jag fungerar samt vilken filosofi jag har, därav detta kapitel som du kan hoppa över om du inte tillhör dessa. Som coach bör du dock vara lyhörd för hur andra gör och vissa delar här kanske du kan stjäla från mig likt jag stulit från andra?

 

Vad är coaching? Enligt svenska wikipedia är det

 

en stödjande verksamhet som går ut på att hjälpa en person eller en grupp personer att nå vissa mål. Coachning är vanligt förekommande inom idrott men har på senare år kommit att användas inom många andra sammanhang, exempelvis bland dom som sysslar med karriärvägledning och ledarskap. Coachning kan utövas på många olika sätt. Vanligt är att man sätter upp delmål, uppmuntrar och ställer frågor.

 

Jag är från början fotbollstränare och har i 35 år spelat fotboll och suttit i diverse styrelser. Jag är före detta förbundskapten för Svenska Dövlandslaget i futsal och numera sportchef för Stockholm Futsal Club. Jag har genomgått FIFAs grundutbildning för Futsalcoacher. Mina kunskaper från futsal är hämtade främst från den internationella scenen via studier av matcher samt kurser och egen erfarenhet av coaching såväl inom idrotten som i arbetet. All min kunskap kommer från egen praktik eller internationella mentorer och detta tillsammans med mitt yrkesliv som Agil Coach och förändringsledare har format det som jag kallar för min futsalfilosofi – ett ramverk som kommer på köpet med mig.

 

Ove in action under en landslagsmatch

Min filosofi bygger på att spelarna självorganiserar och tar ansvar men enligt modellen tidigare så kan det ta sin tid. Min coachning bygger på att vara en del av detta lagbygge med det jag kan tillföra men samtidigt att ha en distans och integritet mot spelarna och få spelarna själva inse hur de skall förbättra sig och laget, hellre än jag berättar det för dem.

 

Min stil bygger jag på att stjäla från andra coacher främst inom fotbollen men även i näringslivet. Liksom du kan stjäla några idéer från mig så stjäl jag dagligen från andra och pusslar ihop till min egen stil. Det är så Per Gessle gjorde med sin musik och det är så Häckens tränare Peter Gerhardsson gör. Det mesta har redan uppfunnits så varför inte återanvända det? Mitt ledarskap är inspirerat av stora ledare i idrottsvärlden som Alex Fergusson, Roger Rönnberg, Felix Magath, Pep Guardiola, Bengan Johansson, Vincent Del Bosque och Torbjörn Nilsson men även från Agila gurus som Henrik Kniberg, Daniel H. Pink och Jürgen Appelo.

 

Min stil kan kännas inåtvänd och distanserad från spelarna, men det är för att hålla på min integritet. Jag är inte kompis med spelarna utan är väldigt tydlig med att, för att ha ett objektivt förhållningssätt till laguttagningar, minglar jag inte mellan matcherna och träningarna utan låser hellre in mig på mitt rum. Det kan tyckas konstigt men här är jag starkt inspirerad av Staffan Olsson som av spelarna i Hammarby var väldigt uppskattad men ingen man pratade känslor med. Jag tar ut laget och då kan jag inte blanda in känslor i detta. Behövs det någon att prata med om detta så rekommenderar jag att utöka staben med en mental coach eller om teamet själva kan formera ”stödgrupper” internt.

 

I början när jag har hand om ett nytt lag coachar jag väldigt aktivt där det kan upplevas att jag petar i alla detaljer men ju närmare allvar vi kommer hoppas jag att spelarna tar över mer och mer genom att jag ger laget förtroende. Den coachning jag står för är dock viktig att förstå som en del i den öppenhet vi har mot varandra. Om ni vet hur jag vill ha det så har vi en mall för goda vanor att starta med. Denna mall kan ni själva ändra på om ni vill. Jag har dock alltid veto på alla ändringar men kommer aktivt peppa er att ta ansvar att förändra. Jag sätter ramarna, ni försöker inom dessa bli så effektiva som möjligt (och även tänja lite på ramarna till min oro men förhoppningsvis till det bättre).

 

Konkret kan det innebära att jag ger laget i uppdrag att genomföra en träning utan mig. Jag kan t.ex. säga att jag förväntar mig en ny frisparksvariant på nästa match och det är syftet med träningen. Jag vet att frisparksträning är svårt eftersom vissa bara står och glor och det finns stor risk att träningen spårar ut. Men det är en del i lagbygget – att ta eget ansvar. På Bengan Johanssons första träning med landslaget i handboll på 90-talet så lade han ett papper på mittcirkeln med de övningar som skulle genomföras och satte sig sen på läktaren och tittade på när laget självorganiserade. Jag kommer ofta en kvart försent till träningarna och förväntar mig då att alla skall vara uppvärmda. Min coaching kan man dela upp i olika delar:

Kompetens

Min futsalfilosofi består av en önskan om att ha tillgång till bra spelare som har god kompetens enligt min formel:

 

Kompetens = goda vanor * (kunskaper + form)

 

Med denna formel vill jag belysa att en spelares kompetens består av flera parametrar. Detta är min formel och filosofi för hur vi får ett bra lag. Hur ser din ut eller har du ingen? Du får gärna kopiera min men glöm inte att ändra den efter dina förutsättningar till din egen. T.ex. kanske Du tycker att parametern tid behövs för att påvisa att kompetens inte byggs på en dag. Lägg då in den och använd formeln sedan för att kommunicera och tydliggöra din filosofi så inte Zlatan kommer och gnäller sedan.

 

Zlatan hade ju problem med filosofen Pep Guardiola. Ett skäl kan vara att den gode Pep inte var tydlig med sin filosofi? Jag har dock problem med Zlatan och att hans inställning att vara viktigare än laget. Dock hävdar jag samtidigt att Zlatan är världens kanske bästa fotbollsspelare. Det innebär dock inte att han platsar i mitt lag. Delvis för vi pratar om en annan sport men framför allt för att jag vill ha ett lag som prioriterar kompetens hos spelarna och det är inte detsamma som att vara en bra spelare. Det är mixen och summan av spelarnas kompetenser som gör laget. ”Holmbergs lag” för en spelares kompetens är en mix av goda vanor, kunskaper och aktuell form. Den formeln kan man även applicera på annat än futsal – t.ex. ditt arbete.

 

Om man adderar spelarens kunskaper med deras nuvarande form får man spelarens förmåga. Om man multiplicerar förmågan med de goda vanorna så får man spelarens kompetens. Testa att bedöma dina spelare med denna formel. Exempelvis kan du vikta de tre parametrarna med den skala du vill. Jag använder skala 1-5 på samtliga tre parametrar men du kan ha 1-5 på goda vanor och bara 1-3 på form om du tycker formen inte är så viktig. På min skala för kompetens bli då max 50, med andra ord 5 *(5+5). Detta är det mätbara värde spelarna skall förbättra som du kan baka in i din feedback till spelarna när du på tu man hand går igenom den senaste matchen. Om du använder min formel ovan skall du även kommunicera den till dina spelare ofta. Efter varje match bör du ge varje spelare 10 minuter enskilt med dig som coach för att diskutera igenom förbättringar. Utgå då gärna från formeln ovan. Ofta finns inte den tiden och då räcker det med att du ger spelaren ett skriftligt betyg enligt formeln med några punkter att förbättra. Till en början är det bäst om du gör det enskilt men eftersom laget blir mer moget kan du göra detta i grupp. En spelare som har kunskaper är en spelare som har teknik, speed, fysik och taktisk förståelse. Det får han t.ex. genom att träna hårt och studera goda exempel på video. Form är det man för dagen kan betygsätta i en match och som kvällstidningarna gärna ägnar sig åt.

 

Tillsammans bildar dessa faktorer en spelare med futsalkompetens och om vi har fem sådana spelare på banan så har vi ett futsallag. Ett lag som slår alla fotbollslag, alla dagar i veckan.

Med ett sådant lag på banan har vi uppnått min futsalfilosofi – att alla skall vara väl förtrogna med hur matchen skall spelas och varje gång jag som coach måste hojta eller ingripa under matchen är det en brist i systemet.

 

Futsallag = futsalkompetens * 5

 

Ta min gode vän Staffan Olsson, förbundskapten för handbollslandslaget, och tänk tvärtom. Han fäktar, gapar och hoppar non-stop under matchen – mest i syfte att sätta press på domaren men även för att korrigera små brister. Även under timeouten öser han på med goda råd. Min matchfilosofi bygger på att allt skall vara glasklart för alla innan match men att det finns chanser att korrigera under match. Jag står hellre med händerna i byxfickorna för att signalera att vi spelar efter planen och att allt är lugnt. Jag diskuterade detta nyligen med Staffan och han vet om att han ”beter” sig så men anser att det är ”hans” stil och det måste alla acceptera.

 

Juniorkronornas förbundskapten Roger Rönnberg jobbar hårt med sig själv under match för att inte skrika och gapa. Han vill utstråla lugn mot spelarna och det gäller även för mig. Faktum är att jag ogillar mig själv när jag ser mig på video. Händerna i byxfickorna ser onekligen slappt och oengagerat ut och det måste jag jobba med men samtidigt så hoppas jag att spelarna ser hur lugn jag är och tror på vår inslagna väg och den plan vi har tillsammans. En plan vi alla känner till men vi vet också att den måste ändras ständigt efter de alltid föränderliga omständigheterna.

 

Spelarna, och i första hand de kaptener jag utsett har mitt fulla förtroende att korrigera bristerna själva. I de fall jag tar upp händerna ur byxfickorna så är det en signal till att vi har avvikit från vår plan. Men det skall också sägas att planer alltid ändras och det är sällan jag är helt oberörd. Möjligheten till god coachning är mycket större i futsal än i fotboll. I futsal har du timeouten samt ständig närhet till spelarna, något som gör att du faktiskt kan ändra taktik mitt under matchen. Jag hävdar därför att det är mer utmanande att coacha futsal än fotboll eftersom möjligheterna till förändring är större i futsal. Dock är det fler spelare i fotboll vilket ökar komplexiteten. Det är svårare att få alla dra åt samma håll och enligt min mening är definitionen på ett team, maximalt sju personer och det gör coaching av ett fotbollslag omöjlig. När matchen har startat i fotboll så kan man som coach påverka väldigt lite.

 

Till vardags jobbar jag med att få IT-projekt att lyckas. Detta åstadkommer jag genom att införa och coacha s.k. agila processer. Det är delvis samma processer som jag använder som futsalcoach – t.ex. att delegera ut ansvaret till spelarna. Dock måste spelarna först bevisa att de kan hantera ansvaret. Ett bra sätt att göra det är att ta initiativ till självorganisation och ta ansvar för gruppen. Om jag ger teamet lillfingret så vill jag att de tar hela handen. Konkret kan det innebära att spelarna tar initiativ till egna samlingar eller kommer en timme innan träning och diskutera något aktuellt ämne – kanske vem som skall vara lagkapten? Ju mer ansvar spelarna vill ha och bevisar att de kan hantera det, desto mer ansvar får dem. Uppvärmning är ett bra exempel på sådant spelarna klarar själva utan mig. När jag måste hålla i uppvärmningen är det ett tecken på en grupp människor – inte ett team.

 

En av mina lästa böcker som präglat mig är Jürgen Appelos Management 3.0 där han talar mycket om självorganisation, lagbygge och hur mjukvaruprojekt skall lyckas. Den boken och min tidigare erfarenhet från IT-projekt och coachning ligger som grund för min filosofi där idrotten och IT-projekt kan lära mycket av varandra och där jag blandar friskt.

 

Notera dock att varje lag och varje coach är unik och min filosofi inte kan användas på ditt lag. Ta bara valda delar som du tror kan passa – precis som allt annat i denna bok. Använd mina råd men gör om de så de passar ditt lag, eftersom varje lag och varje situation är unik. Klipp och klistra såsom jag gjort ur de böcker som inspirerat mig.

 

Böcker som inspirerat mig som jag klippt och klistrat ur

En modell för urval

En diskussion som pågår nu är vilka spelare vi skall satsa på i klubblagen och i landslaget. Jag har min uppfattning klar och det är att endast seriösa spelare som satsar på futsal före fotboll skall prioriteras vid lagbygge och uttagningar. Men antalet sådana spelare är väldigt få i Sverige, så tills vi har ett fullt lag måste vi även ta in ”oseriösa” som jag, kanske lite orättvist, kallar dessa som hellre spelar fotboll än futsal.

 

Stockholm Futsal Club har startat en process att knyta seriösa spelare till sig för att bygga ett lag långsiktigt istället för den tidigare strategin, att locka bra fotbollsspelare till sig för snabba vinster. Vi har tagit fram följande modell som stöd till detta:

 

 

Urvalsmodellen

Spelarna i den nedre vänstra kvadraten har inte intervjuats ännu. De i nedre högra är bra fotbollsspelare som kommer när fotbollen slutat och är ingenting vi bygger laget kring. De i övre vänstra kvadraten (den gula cirkeln) bygger stomme i vårt kommande B-lag eftersom de inte har den kvalitet eller kvantitet vi söker. De spelare som är i övre högra kvadraten är de som vi satsar på. Namnen är fiktiva men positionerna namnen står på är verkliga. Denna grafiska bild presenterar jag för spelaren under en sittning mellan fyra ögon. Syftet är att spelare själv få sätta ut sig på kartan och få veta vad som krävs för att hamna i den ljusblå ”sweet-spot” där spelare kommer hämtas för matcher i A-laget nästa säsong.

 

Spelaren rankar sig först själv på den horisontella axeln som är spelarens kvalitet enligt formeln teknik+taktik+disciplin. 5+5+5 = max 15 poäng dvs. 5 poäng på varje. Hur man definierar dessa går jag inte in på här men disciplin är väldigt viktigt för mig och kanske skall jag ha 4+4+7 som vikter istället? Man kan ha sin egen formel men denna är viktig för mig. Till hösten kommer jag lägga på dimensionen fysik också för att säkerställa att spelarna kommer bra tränade.

 

Sedan bestämmer spelaren vad den tror sig vara intresserad/kapabel till när det gäller närvaro, kvantitet. För att får max krävs 90% närvaro. 50% närvaro duger inte men mellan 50-70% kan vi förhandla om ifall det är hög närvaro okt-januari.

 

Sedan drar man ut de båda axlarnas punkter till en skärningspunkt som representerar spelarens status just idag. Denna revideras fortlöpande under säsong. Med hjälp av denna bild som alla spelare kan se så vet de vilka spelare som vi kan lita på nästa säsong och vilka förbättringar som krävs för att höja sig på dessa axlar. Man förstår kanske också varför man inte får spela om man är tydlig med denna bild.

Team

En coach utan sitt team, vad är det? Det engelska ordet team finns i den svenska ordlistan numera, betydande (arbets)lag eller grupp. För mig betyder ordet någonting mycket mer än så. Ett team blir man om man först har kompetens på plats i gruppen och sedan jobbar med att som grupp bli bättre och bevisar/mäter det med bättre resultat. Bruce Tuckman tog 1965 fram modellen Forming – Storming – Norming – Performing för att illustrera hur, som jag menar, en grupp kan bli ett team över tid och om man har tålamod – något ofta supportrar och ledning inte har.

 

En grupps evolutionstrappa från skock till team+

Notera ovan mina namn på ”teamet” i kursiv stil. Ett stort problem här inom både idrott och näringsliv är att tidsaxeln inte går att definiera den första dagen. Jag har sett denna tidsaxel variera från 8 månader i bästa fall, till upp till tre år. En nyckelperson i att förkorta denna tid är coachen som måste ha god känsla för gruppdynamik. Den största utmaningen här är otålighet hos ledning, konsumenter och supportrar på att resultaten skall komma. Det är då vanligt att man sparkar coachen och det som då följer är ofta en kortsiktig vitamininjektion men snart är man tillbaka till ruta 1 – Forming – och så kan det hålla på.

 

Ett team kan heller inte vara hur stort som helst eftersom det då hämmar dynamiken. I för stora team gömmer man sig och överlåter ansvar åt andra. I för små team kan man inte kunna allt. Oavsett om vi pratar arbetsliv eller futsal hävdar jag att det ideala antalet individer i ett team är 5. Den siffran har jag bestämt mig för genom min erfarenhet. Ibland kan 4 eller 6 fungera men aldrig 3 eller 7. Teamet skall dessutom vara tvärfunktionellt. Med det menar jag ha alla kompetenser för att lösa uppgiften. I futsal behöver vi dribblern som vågar utmana och överraska. Men vi behöver inte fyra av dessa. Vi behöver ledaren som vi alla vänder oss till när det krisar. Vi behöver den fysiskt dominerande pivoten som kan ta emot bollen på topp så vi kan lyfta upp spelet. Vi behöver den lojale spelaren och alltid tar hemjobbet. Vi behöver den kloke som kan mer om futsal än oss andra. Vi behöver bänknötaren som kommer in ibland och avlastar utan att gnälla.

Goda vanor

Jag vill inte använda ordet disciplin som har en negativ klang – jag väljer hellre goda vanor. Den som har goda vanor är en spelare som känner till lagets normer och värderingar och lever efter dessa. Man ser sig själv som en spelare i laget och vet att vårt gemensamma mål endast kan uppnås tillsammans. Därför kommer han t.ex. i tid till samlingar och gnäller inte när han blir utbytt. Besviken skall han dock bli om han blir utbytt men bara på sig själv eller mig som coach och det diskuterar vi efter match. Jämför med en pilot som har en gedigen utbildning men ständigt kommer sent till avgång och skippar checklistan. Dennes kunskaper är stora men det spelar ingen roll om han inte har goda vanor som förstärker dessa. Kompetensen blir noll. Som coach skall du kräva goda vanor av dina spelare men det är spelarna som bestämmer vilka dessa är. Förmodligen tar spelarrådet tag i detta själva men om så inte sker måste du hjälpa till. På en samling föreslår du ett antal goda vanor som teamet får tycka till om. Kanske har någon spelare ett tillägg, då lägger vi till det om alla tycker det är OK. Exempel:

 

En god vana jag bestämt vill ha med är att vi alltid kommer i tid till samlingar. Jag kan då inför hela teamet säga ”Som medlem i vårt team kommer man alltid i tid och om man missar det så tar man straffet som coachen bestämmer. Kan ni acceptera detta?” Det kanske uppstår lite frågor som man rätar ut men sen gör man ”fist-of-five” kring den goda vanan. Jag räknar ner 3-2-1 och på ett höjer alla spelarna sin ena hand och räcker upp ett antal fingrar som motsvarar sin egen ”buy-in” på vanan.

 

  • 1 Finger = Aldrig i livet jag går med på detta. Jag slutar hellre.
  • 2 fingrar = Hmm, jag vill diskutera detta innan jag går med på detta. Kanske landar diskussionen i en kompromiss, i detta fall att det blir laget som får bestämma straffet istället för coachen?
  • 3 fingrar = OK, låter sisådär men jag är villig att prova.
  • 4 fingrar = Ja, all-in.
  • 5 fingrar = Ja, jag har gjort detta förut eller/och vill gärna vara ett föredöme för laget och kan lära ut knep på detta för jag vet att detta är bra för oss.

 

Syftet med denna övning är att nå konsensus i laget så vi har samma förväntningar och spelregler. Med konsensus menas att alla köper läget och konsekvenserna men att det inte nödvändigtvis innebär att det är så här för evigt samt alla gillar det. Konsensus är nått om alla visar tre fingrar eller högre annars förkastas förslaget eller omarbetas. I värsta fall kanske det är den som visar ett finger som måste sluta för att laget skall nå konsensus. Goda vanor skall vi ha i samband med matcher framför allt. Ett bekant mönster som alla följer och känner till som gör oss trygga.

Veckan innan match

Veckan innan vår viktiga match tränar vi givetvis på det vi skall praktisera på matchen. Men vi gör även analyser över vår kommande motståndare och om oss själva som input till den taktik vi skall använda just i denna match. När Spaniens coach Javier Lozano förberedde laget för VM-finalen mot Brasilien så använde han likt jag alltid gör i viktiga matcher, en s.k. SWOT analys som står för Strength, Weakness, Opportunities, Threat.

 

 

 

 

SWOT inför en match

 

Styrkor är vårt lags styrkor som kan innebära att

  • Vi är serieledare
  • Har en bred bänk
  • Alla spelare är skadefria

 

Svagheter är vårt lags svagheter som kan innebära att

  • Vi vinner aldrig på hemmaplan
  • Vi har en dålig stämning i laget
  • Vi har ingen publik på våra matcher

 

Möjligheter är vad omvärlden (ex motståndarna) kan ge oss för medvind

  • Motståndarna har nyckelspelare avstängd
  • Motståndarna har inget att spela för

 

Hot är vad omvärlden (ex motståndarna) kan ge oss för motvind

  • Nyförvärv på gång till motståndarna
  • Motståndarnas målvakt släpper i snitt bara in ett mål per match
  • Förra matchen mot oss läste de sönder vår taktik och vann

 

Med hjälp av denna kartläggning kan du sedan omforma en strategi och taktik för att vinna nästa match. Med ovanstående analys så skulle jag vidta följande åtgärder veckan innan match:

  • Träna på att ställa om från motståndarnas missade fasta situationer.
  • Hyra en buss och ta en stor omväg till vår hemmaplan för att simulera bortaplan.
  • Byta taktik från förra matchen.
  • Träna på avslut
  • Betona för spelarna vår suveränitet som serieledare.
  • Peta den spelare i truppen som sprider dålig stämning.
  • Uttala mig i media om ”årets match” för att få dit publiken.
  • Spionera på motståndarnas träning för att se vilka nyförvärven är.

 

Lozanos drag med sin SWOT analys var att spela 4-0 för att stressa fram misstag och det resulterade senare i VM-guld. SWOT analyser är vanliga i arbetslivet då man jobbar i projektform för att främst vara riskmedveten och mitigera riskerna innan de inträffar och skadar oss. Jag vet, det är ingen normal coach som gör en SWOT. Men vem vill vara en normal coach?

På matchdagen

Ofta är en ordentlig uppladdning och uppvärmning före match inte möjligt då halltider inte bokas så detta medges. I turneringar spelar vi ofta kortare matchtid och har en halvtimme mellan matcherna där uppvärmning får ske i korridoren. Men om vi någon gång har full frihet ser en bra uppladdning innan match ut så här. Vi samlas 1,5 timme innan match och umgås, känner på planen och gör våra behov. En timme innan match startar vår fasta rutin och alla obehöriga skall bort ur vårt omklädningsrum. En fast rutin gör oss trygga och ger en känsla av att vi har något extra som inte motståndarna har:

 

  • Om det är bortamatch så samlas vi för upphämtning med bil eller buss på ett par ställen så det inte blir onödiga resor. Vi sammanstrålar sedan halvvägs för en fika eller bara en uppsamling och ser till att vi är i god tid till matchen alla tillsammans.
  • 90 min – samling i hallen och kanske att vi tittar på matchen som spelas innan och går på toaletten.
  • 70 min – jag och lagkaptenen knackar på motståndarnas omklädningsrum och hälsar motståndarna välkomna. Här skapar vi ett bra psykologiskt övertag.
  • 60 min – alla skall vara ombytta i overaller. Jag går då igenom motståndarens svagheter och styrkor och diskuterar hur vi skall utnyttja dessa. Det är först nu jag tar ut laget vilket naturligt innebär att vissa blir besvikna men de som oväntat får spela slipper den nervositet som de annars får dras med. Bengan Johansson ställde här inför en VM-final frågan om någon var nöjd med ett silver. Till saken hörde att de mötte Ryssland som var storfavoriter och att de redan hade överträffat alla förväntningar. Ett par spelare räckte upp handen och Bengan svarade med ”OK, ni får stå över idag”. Detta är dock förmodligen en skröna men inte det faktum att han ställde över Sten Sjögren i denna match. Han som skulle spela sin sista landskamp för att sedan sluta. Han kom att sluta på 199 landskamper och ett VM-guld.
  • 50 min – jag delar ut en A4 White board till respektive fyras kapten för att inom fyran diskutera vidare. Det kan hända att de båda fyrorna löser uppgiften på olika sätt – ett lysande resultat då motståndaren kommer få två olika system att slåss mot. Efter det försvinner jag som coach och går och fikar eller tar en promenad. Teamet tar över.
  • 40 min – vi går ut på planen eller korridoren och startar uppvärmning utan boll med ledning av lagkaptenen. Jogging och stretchning.
  • 30 min – uppvärmning med boll i kvadratspel och tvåmålsspel. Målvakterna värmer upp varandra.
  • 20 min – skott mot målvakterna i form av två köer vid halva planen. Målvakterna bestämmer helt denna övning hur den skall genomföras. Hur de vill ha skotten och hur målvakterna skall rotera. Spelare kan välja stretcha ännu mer istället för skott.
  • 10 min – vi går in i omklädningsrummet och tar det sista som endast är peppning. Lagkaptenen leder en ”ring” där han håller ”talet till laget”. Ett tal på ca en minut i syfte att peppa laget. Talet skall vara positivt och enbart ta upp fördelar vi har och inte prata något om motståndarna. T.ex. kan han säga att vi har Kalle tillbaka i laget idag och att det känns bra.
  • 5 min – och nu kommer jag tillbaka. Jag säger endast en mening i syfte att peppa. Vi går sen ut till match och tar ytterligare en ring på planen där vi knyter nävarna. Här kan vi även lägga in ett moment av en rolig ritual som t.ex. att sätta fast ett hänglås i vårt målnät så ingen ser. Hänglåset har vi fått från en häxdoktor och den lovar att vi håller nollan. Detta utövades av Kameruns landslag i VM 1990 utan att kamerorna eller domarna såg detta.

Dövlandslaget peppar inför match

 

När du fått detta att fungera har du tagit ett stort steg som coach och klivit ur din ”comfortzone”. Teamet har börjat ta över.

Time-out

Förbundskapten Bengan Olson, känd för sitt sätt att bygga team, säger endast – ”säg vad ni vill göra?”. Spelarna tar sedan över timeouten och bestämmer detta med EM-guld som resultat minuterna senare. Teamet fick ansvaret och tog det. Notabelt var att det var lille Ljubomir Vranjes som snackade mest i time-outen. Samme Vranjes som slängt bort minst tre bollar de sista fem minuterna av ordinarie matchtid.

 

Jag tar gärna tidiga time-outs – efter 5 minuter – för att göra de enda små justeringarna som man kan göra i en match och som kan hinna få effekt. Det är viktigt att spelarna joggar/springer till time-outen så vi får maximal tid att prata. Ofta ser man i inledningen av en match hur motståndarna spelar och det är ju efter deras spel vi rättar vårt försvarsspel. Vid timeouten säger jag ofta bara en mening för att accentuera vad vi behöver fokusera på. Exempelvis kan jag säga pressa högre. Det innebär givetvis att vi skall pressa högre men det innebär även att vilande kapten tar vid i diskussionen där och spinner vidare på HUR vi skall pressa högre. Maximal samtalstid för detta är 20 sekunder.

 

Här kan vår statistiker, om vi har sådan, komma med ett kort inspel och säga vi har 80% bollinnehav med inget skott på mål. Ett sådant kort inspel räcker för att alla skall förstå att vi måste skjuta oftare. Sedan är ordet fritt i laget och vem som helst kan slänga in en #1 mening till. Time-outen är ju bara en minut lång och ärligt talat väldigt överskattad. Enbart i handboll där man kan lägga upp olika spel för att i matchens sista minuter genomföra ett spelmönster kan vara av värde. I handboll så missas passningarna mer sällan och det är lättare att genomföra dessa moment.  Vi använder inte time-outen till en kanonad av justeringar i laget. Vi använder den som ett tillfälle att varva ner och ge nytt bränsle mentalt. Jag är sparsam med mina direktiv och låter laget ha det stora ansvaret för time-outen likt Bengan.

 

Om vi skall spela med joker börjar jag alltid med en time-out för att lugna ner truppen och förbereda. Där skissar vi upp våra utgångspositioner och toppar laget med de spelare som är bäst för dagen i respektive position. Om vi spelar med två fyror kan det hända att vi bryter upp dessa här och spelar med toppat lag tills vi kommit ikapp i målprotokollet. Jag har fått en del kritik för att jag spelat med joker för tidigt i matcherna eftersom det oftast straffat sig. Jag har dock valt tillfällena med omsorg i träningsmatcher för att använda det som träning. De som kritiserat detta är ofta målvakten som fått nöta bänk så jag tar det med ro. Men jag vet också att statistiskt kommer det fler baklängesmål än egna mål vid ett jokerspel. Det är en risk man måste ta när spelet låst sig. I futsal kan man vända matcher på de mest otroliga sätt. Jag har varit med och vänt 0-5 i halvtid till vinst 6-5 utan att ta ut målvakten. Time-outen är ett av skälen till detta som möjliggör förändringar under match.

 

Timeouten är annars något jag gärna delegerar som coach likt Bengan till Vranjes men det är först när teamet är ”moget”.

Halvtid

Vi halvtid försöker jag vara fåordig även där. Ligger vi under så kommer jag förvarna om flygande målvakt tidigt. Leder vi är mitt uppdrag att be er kopiera föregående halvlek. Vår statistiker kommer med data om hur många skott på mål, bollinnehav samt annan mätdata om vårt lag. Om det är så att spelare inte gett allt för laget kommer de få veta det här. I halvlek kommer jag sträva efter att plocka in avbytare som inte spelat i första halvlek istället för spelare som gnäller, spelar vårdslöst eller motverkar våra interna regler.

 

Nottingham Forests manager Brian Clough hade i halvtid en skön sekvens när laget låg under med 3-0 i halvtid. Han gläntade på dörren till omklädningsrummet tittade in och sa bara ”Det är mitt fel att vi ligger under grabbar. Jag som tog ut det här skitlaget”, innan han slängde igen dörren. Nottingham vände och vann. Det man kan lära sig av detta är att det finns olika metoder för coaching och alla metoder kräver sin tid, plats och mottagare. Gunde Svan kunde man inte coacha på annat sätt än att dissa honom och skriva ner förväntningarna. Det var då han ville visa alla hur fel de hade och det var då han vann.

Under match

När vi vilar på bänken så pratar vi aktivt med varandra om hur nästa byte skall se ut, vi sitter inte där och flåsar. Jag som coach lägger mig inte i diskussionen om inte fel upprepas gång på gång eller om jag ser uppenbara brister hos motståndaren vi inte utnyttjar. Det som inte är glasklart innan match blir det heller inte under. För att kunna fokusera på taktiska dispositioner så använder jag ofta en assisterande coach som är fokuserad på spelarna och byten. Denne ser till att spelare som är friska och pigga är på planen och ger våra nyckelspelare viktig vila. Han tar även beslut om att vissa spelare får stå över ett byte på grund av skada, form eller av disciplinära skäl. En spelare som fått ett gult kort får ofta vila ett byte extra för att sona sitt brott. Ofta kan denne även bänkas resten av matchen om det finns risk för ett andra gult kort.

Efter match

Meddetsamma efter slutsignalen samlas vi i omklädningsrummet för ”debriefing” – att gå igenom matchen i korta drag. Tid för det max fem minuter då vi inte gör annat än att lyssna och diskutera. Ingen klär om eller duschar. Om vi vunnit förväntar jag mig därefter att lagkaptenen ser till att det blir livat. Annars vill jag att denne säger några väl valda ord.

 

Har matchen filmats så ser vi den dagen efter matchen. Matchfilmen läggs upp på hemlig länk på Youtube så spelarna i lugn och ro kan analysera sitt eget spel över natten. Alla spelare får i hemläxa att kommentera på Youtube vad som var bra och vad som kan göras annorlunda. Spelare som vill ha personlig feedback skall kunna få det samma dag om de själva begär detta.

Feedback

Även jag som coach behöver feedback för att utvecklas. Här hoppas jag på att spelarrådet kommer till mig med jämna mellanrum för att diskutera förbättringar på mig som coach men framför allt på laget som helhet inklusive taktikval. Genom dessa möten kan jag justera mig själv och lagets utvecklingskurva.

 

Jag brukar ofta försöka ha ”kvartar” med alla spelare. Där pratar vi om dennes frågor men även om våra respektive förväntningar för lagets bästa. En gång hade jag en spelare som filmade så fort han fick en knuff. Han inte bara filmade, han blev dessutom skadad varje gång. Han slet ut ett tiotal fryspåsar och en kilometer tejp efter varje incident men var på banan träningen efteråt igen utan att halta. Det värsta var inte materialet utan de 10 minuter av gullegull varje gång som innebar ett stopp i träningen. Till slut gick jag inte fram till honom där han låg och skrek utan bad honom rulla av planen och kyla ner skadan i duschen. På vår ”kvart” sade jag åt honom att han får per automatik stå över en match varje gång han ligger och åmar sig och det hjälpte till slut. En annan spelare gnällde och divade sig men han gjorde jag till lagkapten så det slutade.

 

I fotboll sparkar man ju coacher så fort man förlorat tre i rad men i futsal finns inte denna otålighet. Det är en god konsekvens av att det inte finns några pengar inom sporten. Utan pengar kan man inte ställa några krav och då minskar förväntningarna. I varje förening finns någon som ansvarar för resultaten enligt uppsatta mål. Denne person (sportchefen?) hoppas jag kommer till mig som coach och ger feedback i god tid innan jag får sparken.

 

Med detta kapitel så vet du vem jag är som coach och vad jag förväntar mig av dig och laget. Jag tror det är viktigt att man som coach är tydlig med förväntningar och kommunicerar dessa till spelare och ledning. Vet dina spelare vad du förväntar dig som coach? Berätta det då.